Parce que je le vaux bien

Ännu har jag inte kommit in i någon riktig bloggrutin här. Kommer väl med tiden kan jag tänka.

I helgen ordnade jag en liten festlighet hemma hos mig. En av gästerna visade med kvällens gång ett allt tydligare interesse för mig. Jag tänkte väl: i brist på annat så… Sedan insåg jag att han hade gråmelerade tubsockar på fötterna och att det var han som envisades med att sätta på Gyllene Tider hela tiden. Nej. Lite urskiljning tänker jag allt kosta på mig.